Lite semester i Norge
Lappee Jukola 2016
Kontrollutsättning i Sälen
I helgen har vi i kontrollgruppen varit uppe i Sälen och byggt kontrollställningar. Vädret var inte optimalt på lördagen men bättre idag söndag.
Jag och Thomas kom snabbt in i en bra arbetsrytm och kunde sätta ut våra kontroller på två tretimmarspass ungefär. Det blev en hel del traskande och småjoggande. Det jobbiga, förutom att vara dyngsur, är att bära pålar, plankor och spett. Tacksamt nog är pålar utkörda på strategiska platser på fjället, men det blir en hel del kånkande ändå. Prova bära 30 pålar i en kilometer över ett fjäll - det ger intressant träningsvärk.
Idag lyckades vi bygga en ställning på 30 sekunder i gynsam mark. Vanligen tar det 1-2 minuter. Om det jävlas kan det ta längre tid. I stenbunden terräng kan det vara svårt att få ner pålarna, men jag tycker vi fick till bra kontrollställningar även om en av ställningarna på filmen ovan ser rätt sned ut.
Givetvis hann vi träna lite orientering också, det är förjäkla trevligt att springa uppe i Sälen.
En helg i Sundsvall
YouTube och barnvisor = succé
I helgen har jag varit hemma i Sundsvall och hälsat på. Sprang två ol-tävlingar som SOK arrangerade och hjälpte övriga familjen i markan. Det var ganska kul att stå i markan, nytt för alla inblandade vilket kanske inte var optimalt då det krävs en hel del erfarenhet för att veta hur mycket och vad som går åt. Nu var det en ganska liten tävling så det mesta löste sig ganska bra.
Tävlingarna gick sådär. Jag var seg på lördagens långdistans men kunde tuffa på ganska bra och undvika misstag. Det räckte till seger. På söndagens medeldistans var benen pigga men jag fick inte alls ihop orienteringen, speciellt under andra halvan av loppet. Tuff och svår terräng, men fantastiskt trevlig.
Annars blev det mest lek och bus med Mysan. Det var kul.
10MILA på Lugnet
Kul med vårens höjdpunkt på hemmaplan! Jag fick springa den sträckan jag önskat men tyvärr i "fel" lag, jag hade mycket gärna sprungit i förstalaget då formen är god.
Intressant vägvalssträcka till ettan, några exempel på min gaffel.
Det var mycket adrenalin innan start. Ingen riktig tokrusning uppför mördarbacken. Det var bara KOK före mig som valde högervägvalet. Efter några minuters väglöpning anslöt Rost och några till, men ingen av dem vek av åt samma håll som jag. Jag var först till ettan! Med lucka på kanske 15 sek, häftigt!
Lucka vid ettan! Otippat.
Det fortsatte med mycket väglöpning till tvåan. Jag anslöt till klungan med Rost mfl igen, men återigen tog de en annan väg och jag fick ligga först i spåret själv till Mora kom upp. Vi skulle till olika kontroller. Jag passade på att dricka och nu kom några fler lag upp. Skönt.
Sedan fortsatte det så, jag låg bra med i klungan och plockade kontrollerna utan problem. Tyvärr fick jag lite ont i hälen i den stökiga terrängen. VJ Bold håller inte för 85 kg. Till 12:e tar jag därför runtvägval när klungan går rakt på, för att det var bättre för foten. Yannick Michiels tog samma, han sprang ganska fort...
Jag har sett i 2drerun att jag tappat ungefär 30-40 sek på runt-vägvalet.
Resten av sträckan går också bra, men lite längre gaffel i slutet gjorde att jag tappade minuten på de med kort alternativ. Jag vågade inte heller ta de vägval jag läst in på väglöpningen i början då ingen annan tog det. Däremot verkar det som jag varken tänkte på eller tog det bästa vägvalet när jag studerat sträckorna i 2drerun. In till växel som 23:a +2.04. Bra! Skönt att känna att jag kan springa fort, hade en riktigt bra känsla i kroppen under loppet.
Vi i andralaget blev 50:e och lyckades inte slå fjolårets rekordplacering, 49:e. Nära. Förstalaget blev 6:a efter en rakt igenom stabil stafett, snyggt!
Swedish League i Ockelbo
Lördag, medeldistans
Varmt och gött väder. Terräng som borde passa mig. Åtminstone om jag hade varit i bra form. Det var jag inte denna dag. Inte konstigt då detta var första hårda passet sedan förkylningen jag drog på mig efter Norgetrippen.
Jag orienterade bra till ettan och egentligen också till tvåan som jag var tio meter ifrån innan jag vände och lade bort dyrbar tid. Orienteringen flöt på fint förutom där jag bommade. Fem kontroller bommade jag, men resten gick bra. Kroppen kändes skit men det var ganska kul. Gott med glass efteråt och kul att Jim-Bingo är tillbaka och gjorde ett kanonlopp, trea i E2 är bra!
Söndag, final i SL
Eftersom jag inte sprungit någon deltävling innan helgen och inte tagit poäng fick jag springa "omstarten" som bestod av 70 man som skulle springa 13,6 km rak bana och jaga de som gått ut i jaktstarten innan. Jäkligt kul och en bra genomförare inför tiomila.
Jag kom iväg riktigt bra i starten och låg som tvåa i ledet bakom Rost i början. Efter en lite längre sträcka till trean blev det kaos till fyran då vi kom ikapp en klunga och bommade. Nu skulle minst femtio man stämpla samtidigt. Det blev hetsigt och bökigt och helt plötsligt var jag långt bak i klungan. Trist.
Vid sjuan var det vätskekontroll. Men det fanns inga muggar kvar då vi kom dit. Tråkigt och uselt av arrangören.
Vid nästa vätskekontroll fick jag sista muggen. Pissljummet vatten. Jag tog muggen framför ögonen på Jakob som blev utan.
På långsträckan tillbaka mot varvning tog mina ben slut. På partiet med väglöpning kunde jag inte växla tempo och tappade mark på klungan. Lyckades ansluta precis före varvning då det blev en liten krok för klungan. På väg till näst sista kontrollen fick jag börja gå och kunde tillslut promenera i mål som 41:a. Bäst i klungan jag var med i blev 19:e.
Jag är överlag nöjd med dagen. Självklart hade jag velat orka springa den sista kvarten också, men jag ser detta som en bra genomkörare inför tiomila. Det var säsongens första långdistans för mig dessutom så det var värdefullt. Men det var en ganska tråkig bana med få möjligheter till vägval, dessutom bör man kanske inte lägga korta sträckor i början då det lätt blir kö och kaos.
Film från Skarverennet
Vi hade det trevligt.
Skarverennet
Fantastisk stämning på Skarverennet. Det var mestadels sol, men när vi skulle ta tåget hem började det kräksnöa.
Vinters roligaste lopp åkte jag i helgen, Skarverennet i Geilo. Tyvärr har det blivit lite för lite skidåkning de senaste veckorna för att jag skulle känna mig väl förberedd. Ironiskt nog med den milda våren bjöd Geilo på riktigt vinterväder. Många minusgrader och rejält med snö.
Tyvärr kändes kroppen skit och trots att jag höll igen lite låg jag ganska bra till efter första backen, däremot försvann krafterna helt efter det och det var inte förrän efter en mil, efter första vätskekontrollen, jag kunde börja åka igen. Inte så kul. Men det har mindre betydelse i detta lopp. Det är en häftig upplevelse oavsett hur det går.
Skartur på söndagsmorgonen. 2-3 cm nysnö på skaren.
Jag stannade kvar till tisdagen med Daniel, Gustav och Simon med Per i hans stuga i Ustaoset. Vi körde några fina fjällturer. Måndagens långtur bjöd dock bitvis på snöstorm, men överlag var det jäkligt fint. Jag har filmat en del under helgen och hoppas hinna sätta ihop en film i veckan.
Stigtomtakavlen
Det fortsätter att gå bra med orienteringen denna vår. Återigen gjorde jag ett bra lopp, skönt! Visserligen hade jag en ganska tacknämlig uppgift genom att springa en kort, rak, dagsträcka. Men ändå, jobbet ska göras.
Och jobbet gjorde grabbarna på natt-sträckorna, jag hade ett fint utgångsläge. Åtta man tätt ihop i klungan, jag på placering 10. Jag satte iväg i bra fart, ganska snart kom Erik P från Denseln upp och drog från kontroll två. Efter varvning började tempot mattas lite, då gick jag upp och höjde det igen. Drog i drygt en kilometer, sedan gick Erik återigen upp och drog. Gött. Avslutningen var att springa 300 m åker, det var jobbigt, men jag kämpade så gott jag kunde. Vi tog in en halvminut på täten och jag kunde skicka ut Ludvig som femte man.
Det var många starka lag med och vi hade våra landslagslöpare på bänken, till skillnad från andra lag som hade riktigt bra avslutare. Jag tyckte alla i vårt lag sprang bra och vi gjorde en bra stafett. Kul. Vi blev sjua.
Återigen en kul helg. Orienteringsstafett är fantastiskt roligt och Stigtomtakavlen bjuder alltid på fin terräng och banor. Dessutom är det ett kul upplägg med tre nattsträckor och tre dagsträckor.
Kolmårdsdubbeln
Ett bra lopp på medeldistansen gav en tredelad tredjeplats bakom två världslöpare. 1:a Lucas Basset (VM-silver på medel och stafett 2015) 2:a Jani Lakanen (VM-medaljer på 90-, 00- och 10-talet - idol) 3:a Erik P, Erik R och Martin H.
Kolmårdsmedeln
Öppen och fin kolmårdsterräng gillar jag och den verkar gilla mig med. Bra riktning och noga kontrolltagningar verkar vara nyckeln till framgång. Att det skulle räcka såhär långt hade jag aldrig räknat med...
Eller, jo, det hade jag faktiskt. Jani Lakanen startade två minuter bakom så jag var ganska inställd på att han skulle komma ikapp efter typ 1/3 av banan och att det sedan skulle bli att hänga på så länge jag orkade. Men det kändes ganska bra i benen på uppvärmningen så jag tänkte att jag skulle försöka hålla undan så länge som möjligt istället. Vilket funkade bra.
Jag hittade ett bra flyt. Hade lite problem i ringen pånågra ställen, men inga stora grejer. Mot slutet av banan sneglade jag bakåt och såg orienteringslegendaren Jani komma tassandes bakom. Jag lyckades bita ihop och hålla undan ända in i mål. Med två sekunders marginal. Härligt!
Kolmårdskavlen
Sträcka 2. Rost gjorde en stabil förstasträcka men någrra lag hade fått en liten lucka så stor att jag inte såg dem. Gick tyvärr på en bom på ettan och även en liten krok på tvåan. Sedan var jag innne i gårdagens flyt. Till halvvägs på långsträckan, då jag tänkte fel och slarvade bort mig. Synd. Inte ett bra lopp, men samtidigt inte uselt.
Alla i laget sprang bra och vi blev fyra tillslut. Det är kul med stafett.
På det hela en riktigt kul helg! Kul att vara igång och kul att springa orientering. Detta var min första orienteringstävling sedan O-Ringen ifjol så det var en lyckad comeback! Men det märks att jag är lite ringrostig både i tekniken och i löpningen, även om just löpningen funkade förvånansvärt bra. Några fler kartpass och några mer kilometer i benen kommer göra susen hoppas jag.
Tvåa på Grönklittsjakten
Fick en pokal!
Äntligen fick jag ställa till start på en längdtävling denna säsong. Inte så vanligt att åka första längdtävlingen för säsongen den andra april, men kul var det. Och det gick bra.
Lördag 15 km skejt
Fina förhållanden trots plusgrader och snöblandat regn. Tre varv på en ganska platt femkilometersslinga. Få vilopartier så man fick jobba på hela vägen. Öppnade bra och disponerade loppet väl. Första varvet hade jag superskidor, sedan blev det tyngre. Inte så konstigt då det blev blötare och blötare. Toppningen håller inte så många kilometer heller. Kul att mina nya skidor med transparent belag gick bra, har inte provat de speciellt mycket då jag missat nästan hela säsongen.
Hade Hana som coach för dagen. Jag fick bra matchning och även drickalangning på sista varvet. Te med honung i. Gott! Jag blev tvåa +1.05 efter italienaren Gilberto.
Söndag 10 km klassiskt jaktstart
Kul tävlingsform, men lite tråkigt utgångsläge då jag hade 1.05 till tät och 54 sek lucka till tredje man. Tyngre före idag med 10 plusgrader och sol. Jag valde att staka, vilket även Gilberto gjorde. De andra körde med fäste. Jag disponerade loppet väl då det var en rejäl saxbacke per varv. I den gällde det att ta i för att komma upp, så jag öppnade ganska försiktigt fram till den. Jag kan inte saxa regelrätt utan fäste och dessutom var det en teknikkontrollant i den backen, så jag fick skärpa mig. Men det gick bra. Gilberto drog ifrån 20 sek första varvet, men i slutändan tog jag in 9 sek. Bra avslutning och snabbast åktid. Det lönade sig med stakning helt enkelt. Kul.
Idag hade jag även Erik och Bettan som coacher. Riktigt bra! Kändes lyxigt att få hjälp med skidtestning och toppning av Erik. Skidorna gick återigen riktigt bra. Kul att mina blötföres skidor verkar hålla måttet. Körde på ett annat par på klassiska loppet än skejtloppet.
På det hela en riktigt bra helg! Tack för det familjen Rost/Hanchikova. Kul att kroppen äntligen börjat vakna igen. Bättre sent än aldrig.
Två SM-silver
Skönt att avsluta säsongen på ett bra sätt. Två bra lopp gav två silvermedaljer. Härligt, skönt att kroppen äntligen börjat fungera igen.
Det bjöds på fina tävlingar och fint väder i Älvsbyn. Senaste tidens mildväder bidrog till genföre deluxe vilket gjorde tävlingarna lite speciella. Högre fart och högre krav på skärpa. Lite synd att ett sådant fint spårsystem blir "söndergenat" men å andra sidan är det lätt att kasta sig ut på ett gen utan riktigt veta varför. Det går fortfarande snabbast att åka på spåren och det är lätt att tappa bort sig när man genar. Det ger en ny dimension till sporten som kräver rutin.
Sprintloppet var bra förutom två kontroller, men det tycker jag känns oviktigt i sammanhanget. Resultatet var bra och jag kände att jag kunde åka fort. Silver smakar bra!
Lången gick bättre. Skönt att jag kunde hålla hög fart hela vägen och äntligen kunde jag åka fort och kontrollerat, någat jag inte kunnat göra sedan Ylläs i nov/dec. Att åka fort, men ändå har krafter för att öka lite i uppförsbackarna för att sedan kunna återhämta sig i nedförsbackarna och fortsätta i god marchfart på platten. Låter banalt, men för mig är det något jag inte har kunnat göra på över tre månader.
Tappade mycket tid redan till första kontrollen då flera tog ett uppförsgen jag inte vågade chansa på. Det visste jag inte då såklart då jag genomförde mitt vägval bra. Rost startade två minuter bakom och mitt mål var att hålla undan. Jag trollade bort mig på några utförsgen till tredje kontrollen. Många hade problem där, så i förhållande till konkurrenterna tappade jag egentligen ingen tid där. Däremot trollade jag bort mig lite på gen både till fyran och femman. Jag ställde mig tillslut och kliade mig i huvudet för att hitta tillbaka i kartläsningen.
Rost var nästan ikapp till första kartbytet, men jag kunde hålla honom bakom till ungefär 2/3 av banan. Sedan blev det sällskapsresa till mål. Jag var faktiskt uppe och drog några gånger, tyvärr lyckades jag dra till med en bom på slutet då jag inte såg ett spår och således gjorde ett parallellfel. Men det viktiga tyckte jag var att jag pallade med tempot. Skönt.
En riktigt trevlig helg! Kul. Vi bodde riktigt bra på en "bo på lantgård"-gård där vi fick färsk mjölk av bonden och kunde köpa färskt bröd på bageriet. Arnesson gjorde comeback och vi camperade ihop med Alfta-Ösa. Riktigt trevligt!
Vårvärme
Värmen tar hårt på skidspåren, men Lugnet levererar. Bra konstsnöspår, fantastiskt fina skidpass i veckan. Idag tror jag dock det var sista gången man kunde åka 15 km-spåret.
Till helgen är det SM i Älvsbyn. Ser ut att bli kallt och snabbfört "påskföre", härligt!
Precis som under hela vintern hoppas jag att formen ska anlända. Hursomhelst ska det bli kul att åka skidorientering.
Fina dagar i Bruksvallarna
Hängde på familjen några dagar på sportlov i Bruksvallarna. Helt perfekt väder lyckades vi få. Sol, blå himmel och kall snö. Drömförhållanden helt enkelt. Lite kärvt på morgonkvisten då tempen sjönk ner mot -20 på natten, men överlag riktigt bra. Hårda och fina spår.
Obligatorisk bild.
Jag körde ett långpass per dag varav ett med My i pulka. Våffla vid Östsjöstugan var gott.
20 mil på fyra dagar blev det. Härligt.
Dystert
Den här säsongen blev inte alls vad jag hoppats på. EM i Österrike blev ingenting positivt alls, förutom att det var gott kaffe på hotellet och jag vann sista sträcktiden uppför på masstarten. Typ.
På sprinten kändes kroppen skit. 15:e man är ingen katastrof, men 2.28 efter är oändligt mycket. På medeln kändes kroppen "bra" men stavbrottet gjorde att loppet blev förstört direkt. I den typen av masstarter måste man vara med långt framme direkt om man ska ha någon chans. På lången kände jag redan i första backen efter startpunkten att det skulle bli svårt att komma runt. Det blev inte bättre att jag kraschade flera gånger i lössnön och åkte bort mig på spår som inte fanns på kartan. Usch. Jag tackade nej till att åka stafetten.
Eftersom jag har läst Candide av Voltaire försöker jag ta med mig de få ljusglimtar som EM bjöd på.
- Det är jäkligt kul att åka iväg på skido-resor.
- Bra stämning i laget.
- Obertilliach är jäkligt fint.
- Fantastiskt med två halvmeterssnöfall på en vecka.
- Inget underställ behövdes på tävlingarna.
- Fina prestationer av goda kamrater.
- Bussfest på hemvägen.
I början av november var jag starkare än någonsin. Innan jag blev sjuk och problemen började. Jag hoppas jag kan komma tillbaka till den nivån igen. Just nu är jag jävligt långt ifrån.
