Frans et Haiko
Sundsvallshelg
Blev en bra helg i Sundsvall. Skidföret var mycket bättre än vad jag hade föreställt mig och jag fick ihop sju timmar skidåkning (varav knappt två av dessa runt-runt på ängen med Martin Lundgren). Mestadels klassiskt och stakning. Kändes bra för knät. Gött.
Även om man bör vara entusiast för denna typ av vårskidåkning så är det väldigt underskattat. Klassiskt på eftermiddagarna i vårslushig snö är nog ett av mina favoritfören, för träning, skulle bli lite väl jobbigt att tävla i.
Hjälpte även till med lite måleriarbete hemma hos Anna och Stefan. Dessutom hann jag med att umgås med familjen, även om lillebror drog till Åre och åkte haschplanka. Hann dock umgås lite med honom både på fredagen och söndagen.
Bra helg.
Justja, det var ett helvete att rengöra skidorna efter helgen. Det är en stor nackdel, men värt det. Och sen dammsög jag bilen.
Skidföre i Sundsvall
Då det inte blev något tävlande i Tibro för mig åkte jag upp till päronen i Sundsvall istället. Skidföret är fortfarande helt ok. Vårskidåkning i härligt slushig snö står på schemat i helgen. Oväntat mycket snö på spåren dock lite för mjukt för skejt. Klassiskt är bättre. Kalla nätter kan inbjuda till finfina pass.
Spårbädd 20-30cm tjock på flera ställen
Ett par varv med pistmaskinen på Ängen skulle göra susen
Lite för mjukt för att pumpa pist med längdlaggen
Nytt träningsår
Det nya träningsåret började denna vecka. Inte första gången jag inleder ett träningsår skadad eller sjuk, dvs inte helt 100%. I dagsläget kan jag dock träna på bra och har en bra prognos för mitt knä, så det känns ändå bra.
Cykel och styrketräning går bra att träna. Idag testade jag dessutom att staka på rullskidor vilket också var bra. Skulle dock helst vilja vänta med rullskidssäsongen ett tag, men nu tror jag att jag får tänka på vad som är bäst för knät.
Skidor på snö går också bra, men tyvärr finns det inget sådant i min närhet längre.
Träningsmässigt är det ingen fara alltså förutom att jag hemskt gärna hade velat träna löpning för fulla muggar.
Rehabmaskinen
Denna maskin ska hjälpa mig att bli kvitt problemen med knät. Varje dag. Hög belastning. Eccentric overload
Skare
Igår var jag med och körde Stora Tunas SkarSkidO. Det blev succé trots väldigt lite snö bitvis. Äventyrligt.
Saxat ur Stora Tunas gästbok:
Igår kl 07 var det samling i Gyllbergen. Håkan Rystedt, Martin Hammarberg, Mikael Blessborn, Sven Lundbäck och Erik Sundberg var på plats. Skaren höll hyfsat, men det var ganska mycket barmark, is och vatten som komplicerade vägvalen. Ingen höll sig nog torr om fötterna. Sundberg var den som var mest respektlös och kastade sig alltid tvärs över bäckarna och även den millimetertunna isen som var på de blöta delarna av översvämmade myrar. Det kan sägas att de stora öppna myrarna var inte så bra, men de mindre och de med lite träd bevuxna myrarna var bra. Skogen var också i allmänhet bra snötäckt, även om skaren kunde vara något sämre på viss små delar. Men nu låter det onödigt negativt! Det var kanonfint!
Idag återvände jag. Resultatet i videon nedan:
Taskigt knä
Det blir ingen vårsäsong i orienteringsskogarna för mig. Tråkigt. Jag hade sett fram emot Tibro men framförallt 10mila, nu får det bli rehab istället. Jag har ådragit mig en form av hopparknä, som troligen uppkommit av stel lårmuskulatur och för ensidigt arbete för samma muskelgrupp. För mycket skejtåkning kontra övrig träning kan vara en orsak.
Det började efter ett fint löppass tisdagen före femmilen. Kändes skitbra under passet, men dagen efter gjorde knät ont. Tänkte inte mer på det utan körde löpavlastning en vecka och testade igen tisdagen efter femmilen. Funkade dåligt då. Började käka voltaren utan framgång. Var igår hos sjukgymnasten som gav mig ett bra rehabprogram som jag nu kommer köra på. Det känns bra. Motiverande att ha något att jobba efter och mot.
Övrig träning förutom löpning ska gå bra. Skidåkning funkar bra. Ska testa cykel. Stakning på rullskidor får det bli också antar jag. Om 7-10 dagar ska jag testa springa igen och se hur det har utvecklat sig. Om allt går som det ska tror jag att jag kanske kan börja springa om en månad ungefär.
Slut på skidföret?
I tisdags och igår åkte jag skidor i Bergebo. Efter dagens regnande och kraftiga vindar tror jag dock det är på gnällen att det går att åka där något mer. Stadion och större delen av 1,5km-spåret med konstsnö håller nog förvisso. Natten till lördag kan det bli minusgrader, då ser jag goda möjligheter för skare i Gyllbergen. Håller tummar.
Metal militia
Jag har börjat toklyssna på Metallicas första skivor, speciellt deras allra första, Kill 'Em All från 1983. Alltså lika gammal som mig. Riktigt bra trash metal! Metal militia är favvolåten.
Gyllbergen
Igår var det regnigt och ruskigt i Borlänge. Förhoppningen om att det kommit som snö uppe i Gyllbergen väcktes i mina tankar.
Jag och Världsmästarn for dit i morse. Vi garderade oss med klassiska skidor med täckt klister och ett par skejtskidor.
Jag fick kasta pannbandet för att solen värmde så gott
När vi kom dit upptäckte vi ganska snart att det kommit ca 10cm blötsnö under gårdagen. Dessutom var det skare på parkeringen. Ingen superskare men helt ok. Våra klassiska skidor funkade bra, men vi fick spåra själva och åka i några andra skidåkares spår. De flesta hade dock kört "motionärskiathlon" dvs åkt klassiskt och skejtat när lusten föll på. Skaren höll även hyfsat för oss, men vi skulle nog ha varit där kl 7:00 istället för kl 9:00 för att kunna nyttja dagens skare på bästa sätt.
Dimma vid Prästbodarna
Efter 45min försvann solen in i molnen och dimman, men när vi var klar igen och tillbaka till bilen började solen lysa igen. En härlig dag i spåret!
Bra skidföre och trött kropp
Skidföret är fortfarande bra i Borlänge! Det känns bra att kunna hålla i skidåkning ett tag till nu när jag tänkt ställa om till barmarksträning mer och mer. Skönt att kunna skjuta på rullskidspremiären några veckor till. Kan vänta med det till i maj.
Tyvärr går inte löpningen så bra. Jag har lite ont i ett knä, men jag ser en positiv prognos så jag tror fortfarande att jag kommer kunna springa på ordentligt snart. Det finns dessutom ingen barmark just heller, så någon vettig orienteringsträning har det inte heller blivit så mycket av.
Idag åkte jag ett kanonfint klassiskt pass i Bergebo efter jobbet med Världsmästarn. Klister och hårt underlag. Lite isigt bitvis men överlag bra. Bjöd Världsmästarn på årets snyggaste vurpa dessutom. Det blev dock inget småländskt hånflin då han själv vallat bort sig och fick byta till skejtskidor redan efter 3min in på passet. Men lite "skrattar bäst som skrattar sist" blev det nog ändå.
Min första femmil
Det var tuftt, det var hårt och det var helt fantastiskt. Nu har jag gjort det, nu har jag åkt en femmil med individuell start, en SM-femmil. Inte illa alls. En helt ok 35:e-plats blev det efter ett väl disponerat lopp.
-10 grader på morgonen och strålande sol. kall och lite småkärvsnö i starten. Jag hade startnummer 1 och startade upp tävlingen. VI körde två st 5km-varv med en gemensam del innan stadion där vi hade vår vätskelangning (Elin) och även tidsrapportering av Sture.
Starten går och jag öppnar lagom hårt, svårt att vet hur hårt man ska sätta tempot. Åker helt sjäv till Magnus Jonsson som startar 1min efter susar om precis innan varvning 5km. Jag fortsätter i mitt eget tempo. I den tuffa stigningen på varv 2 mellan km 6-7 försöker jag åka kontrollerat, men är färdig på toppen och skapar ingen fart utför. Arnesson kommer ikapp och glider ifrån mig, jag har inte en chans att få rygg. Helvete, har jag så kasst glid? Kul med 41,5km kvar...
Det känns inget bra alls första milen, ont i ryggen, seg och trött. Tänkte faktiskt att det skulle bli tufft att ta sig runt. Funderade på att bryta en kort stund. Men skärpte mig.
Ut på andra milen, det seedade fältet börjar starta när jag varvar. Lite för tufft att gå med i första stigningen. Försöker hitta en bra rytm och tempo att fortsätta jobba med. På toppen vid 12km börjar det kännas bättre. Snön är inte lika kärv och det går lättare när fler åkt. Ryggen börjar kännas bättre. Vid nästa topp, vid 17km kommer Södergren precis ikapp (7km för honom), jag kastar mig i rygg efter honom inför den långa utförskörningen. Perfekt. Nu är det fart under skidorna, hänger med bra. Positiv energi. Så fort det blir platt får jag dock släppa. Varenda stavtag är klassskillnad, får nöja mig att åka 1% av loppet med Södergren.
Ut på nästa mil. På toppen vid 22km kommer Jörgen Brink med släptåg ikapp, perfekt. Hakar på utför. Tekniskt utför med längdmått verkar det som, spara kraft-utför med skido-mått. Glider om alla utom Brink. Fortsätter åka med grabbarna. Brink går ifrån men en kille från Åsarna blir perfekt draghjälp åt mig. Ganska skönt att hitta en bra rygg att åka på. Tyvärr börjar det kännas lite väl långsamt tempo. Jag har fortfarande bra skidor och glider förbi i nästa alla utförsbackar.
Vid 36km bestämmer jag mig för att lämna Åsarnakillen bakom mig. På toppen av backen, 37km, kommer Fredrik Jonsson ikapp. Hakar på utför utan problem. Hänger även med lite på platten. Tyvärr har vi inte drickastation på samma ställe, så jag får släppa några jobbiga meter när jag ska dricka. Kommer ändå nästan ikapp honom igen då han dricker. Men vill inte jaga ikapp för hårt.
Ut på sista milen, det är nu det börjar. I den tuffa klättringen börjar jag se åkare som passerat mig tidigare och nu tröttnat. Jag fortsätter åka på ganska bra. En kille från Falun-Borlänge har parkerat i backen. Några andra grabbar tar jag in på. På toppen, 42km, är vi tre st ihop. De andra två ser stappliga ut, jag tar kommandot utför och kör ifrån dem. Gött =)
Dricker för sista gången. Red bull. Kör på, men metodiskt, vill kunna trycka på i sista långbacken. Sture skriker i backen 6km före mål. Jag går på lite för hårt och får krampkänning i höger lår. Helvete. Slår av lite på takten. Känns bra inför varvning, låret känns avslappnat.
Pulkabacken för sista gången. Det är varmt och sjukt jobbigt. Sista biten på sista krönet är tufft. Låren skriker. Kommer upp, stakar över krönet, har dock ingen åkare att ta rygg på. Ser en Piteå-åkare en bit framför. Åker fort utför igen, bra surf under laggen. Kommer ikapp Piteå-åkaren som väggat. Åker på. Södergren-tåget passerar igen, dom har 6-7km kvar. Sista backen, vill kasta mig upp men låren är inte med mig. Speciellt det högra. Får skido-skejta när det planar ut. Skön vila i sista utförsbacken. Ramlar nästan i sista svängen in mot stadion. Får äntligen byta till upploppspåret istället för varvningsspåret. Endast tre spår framför, skönt.
Går i mål, helt slut efter min första femmil. Jävlar vad kul det var!
Blir 35:a, det får jag vara nöjd med. Är utklassad med råge av Södergren men åker ändå jämnt med några ganska namnkunniga killar. Speciellt sista milen har jag plockat på de "i min klass" vilket känns skönt. En och en halv minut upp till topp 30, vilket jag tror hade varit möjligt.
Nu har jag fått mersmak och vill köra en femmil igen där jag kör lite hårdare och specialtränar lite mer inför. Kanske ska skaffa klassiska skidor till nästa år?
En aprildag i Älvsbyn
Vårvinter i Älvsbyn
Det är riktigt najs vårvinter här uppe fortfarande. jag blir kvar här fram till SM-femmilen på söndag.
Har väl passat på att åka fin-fina skidpass i solen och ätit lunch utomhus, tillagad på öppen eld/muurikka tred dagar i rad nu. Det är najs. Idag åkte jag dessutom en skido-övning som Sture fixat. Det var banan från norrbottens dm 9:e mars. Tack för det Sture!