Nu är jag hemma i Falun igen efter ett bra läger i Östersund med landslaget.

 

Det blev ett ganska tuff läger, då vi körde många tuffa pass. Några hårdare distanspass i tillägg till fartpassen gav mig en trött kropp. Jag tror det är bra. Men jag tror samtidigt att om det är planerat A1 ska man också genomföra passet som A1. Vi körde nämligen ett crosspass på nästan fyra timmar i fredags med Östersunds skidhögskola, ett pass som blev lite hårdare än väntat. Passet inleddes med två timmar stakning. Från början ganska lagom tempo, men efter första drickapausen drogs tempot upp. Givetvis skitkul pass, det är mäktigt att staka i en 10-15 man stor klunga. Men det blir larvigt när man får känslan av att skidåkarna försöker knäcka oss skidorienterare. För det gör dem inte. Den efterföljande löpningen var trevlig. Det finns fantastiskt fina myrområden i Östersund. Och jag åt en Lion med 10 min kvar av passet.

 

I lördags körde vi ett 11,2 km långt RullO-rejs i Torvalla. Fantastiskt bra område och en trevlig bana med några rejäla "åksträckor" varvade med mer orienteringsintensiva partier. Det gick bra tycker jag. Jag är ganska defensiv på RullO då jag inte tycker om att ramla eller krocka med människor, rullskidåkare och bilar, så jag var nöjd med att bara vara dryga minuten efter Andreas som vann.

 

De två sista passen besod av löpning på lördag kväll och stakning på söndag innan hemfärd. På dessa två pass började jag känna mig krispig i kroppen. Härligt. Frukten av ett tufft och bra läger. 25 timmar till i boken och i augusti blev det 90h träning. Bra omställning från en sommar med lite mindre mängdträning pga arbete och renovering.